Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på
Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan
Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig
Jag räcker inte fram
Men, Du har så svårt att vara ensam
så Du går till "lilla mig"
Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler
Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner
Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär
Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där

Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig
Du spelar nåt slags spel
Och det kan så lätt bli mitt fel
när Du ser på "lilla mig"
Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt
Stackars dumma "lilla mig"
Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Och det värsta utav allt: Det här är sången - från en tjej - till mig..

Anonym om Betyg:

Eller så är de du som är svag nog att ta tillbaka honom?

Anonym om Kan inte sova:

du förtjänar mkt bättre!!

- För det första, så undrar jag om ni själva suttit i den situationen jag sitter i nu. Det första ni borde fråga er själva är vad ni skulle gjort om detta hade hänt er. Så vad hade ni gjort? Det är sjukt lätt att säga "jag hade dissat honom direkt, hade aldrig mer pratat med honom", för det har jag gjort själv, många gånger. Det är en helt annan grej när man sitter där själv, man tänker helt annorlunda och man skiter i alla sina principer. För tro mig, jag har också mina principer och det är verkligen "no mercy". Men att älska någon på riktigt är inte samma sak om att skita i att fråga om en polare vill hänga med ut när man alltid får ett nej. Att skita i att prata med den man älskar på riktigt är något helt annat. Det är näst intill omöjligt.
Jag vet att jag förtjänar något mycket bättre, för jag är inte dum i huvuvdet.. Även om det så verkar på hur jag hanterat denna situationen. Att kasta bort något som man anser bara sitt livs kärlek är inte enkelt. Att vara arg och gråta över någon som har varit otrogen är väldigt enkelt. Men när man lugnat ner sig och ställer plus mot minus så inser man snabbt att kärleken är det finaste som finns och att man inte vill kasta bort det på grund av att alla människor inte är mer än människor och kan göra fel. Att göra samma fel gång på gång är helt galet och man kan lätt säga att personen inte kan få fler chanser för det kommer aldrig att ta slut om man gör så.
Men hur ser ni på missbruk egentligen, om en polare har lovat er att sluta röka men sen röker nästa gång ni går ut tillsammans, ser ni henne eller honom som en svikare då? Blir ni arga och tycker att den personen inte är värd att prata mer med på grund av dennes missbruk? Ett missbruk är alltid ett missbruk och det behöver man ofta hjälp med att sluta med. Jag tror ni vet för lite om den här killen för att kunna säga att jag inte borde hjälpa honom. Speciellt ni om har legat med honom någon gång och tycker att han är ett svin som är otrogen. 

Jag har inte bestämt mig för om jag tänker acceptera att bli spottad och stampad på, för hans skull. Inte för att jag har bestämt mig för att jag vill ha honom som min pojkvän, utan för hans egen skull. För att han har ställt upp för mig många gånger när jag har varit pain in the ass. För att jag vet att han inte klarar det på egen hand.. För ingen annan bryr sig, på riktigt.