Det finns inte så mycket att säga om lördagen.. Jag är så fruktansvärt besviken. Var på fest hemma hos Jonas o Niclas, det var trevligt tills Niclas fick damp och började slänga ut folk. Så jävla vidrigt gjort av er allihopa, jag är sjukt besviken på er, hoppas ni förstår det.
Att låta sin polare sitta ute i kylan och gråta när det är 1 grad ute är fan inte normalt. Jag hade fan aldrig låtit er sitta där och inte veta var ni skulle ta vägen. ALDRIG! Alla ni som betydde mest för mig har nu verkligen sjunkit i mina ögon. Jag trodde jag kunde lita på er och att ni fanns där för mig när jag behövde er, men tydligen hade jag fel. Nu ska ni verkligen inte förvänta er att jag kommer finns där för er så som jag gjort innan, verkligen inte.

Iafl.. När jag suttit ute och gråtit en timme och klockan var 3 på natten fann jag inget annat val än att ringa och väcka min pappa så han fick ringa efter en taxi som hämtade mig och sen betala när jag kom fram. Jag älskar dig pappa iafl, du gör alltid allting för mitt bästa, det vet jag!

Sov då hos pappa i natt, mådde rent ut sagt SKIT! Helt borta när jag kom fram efter kölden, fyllan och tårarna. Men jag somnade till slut iafl.. Mamma hämtade mig kl 15 idag. Sen dess har jag varit här hemma bara och vilat. Har pluggat lite och nu är jag jätte trött trots att klockan bara är halv sju, men ska nog gå och sova snart. Skola imorgon ju, som jag bara vill spy på. Men sånt är livet, bara till att ta tag i .

Jag har aldrig tyckt om någon lika mycket som dig, men nu svek du mig verkligen.. Jag orkar inte vänta mer på dig. Nu måste jag gå vidare, vare sig jag vill eller ej. Tack för tiden med dig, jag lovar att jag var lycklig.